Efter en ny stadig frukost var det dags att lämna detta hotellet som vi sovit i två nätter då vi skulle vidare norrut på vår fortsatta resa.
Vi började med att åka till södra änden av tunnelsystemet där det ligger ett museum om det samma. Nu var det inte öppet än och vi kände tyvärr att vi inte riktigt hade tid att lägga 2 timmar på en rundvandring i tunnlarna här. Men vi tog bla Grupa Warowna ”Scharnhorst” och PzW 717 / Międzyrzecki Rejon Umocniony(MRU) och några andra cacher här som låg uppe på ytan och det var intressant att se hur området ungefär sett ut när det begav sig då befästningarna låg på små kullar med öppna fält runt om. Man kunde även se att kanonkupolerna fått rejält med stryk under striderna.
Hela denna befästningslinje som är så mycket längre än just detta tunnelsystem med massor av fristående befästningar och mindre tunnelsystem sinkade Sovjet endast tre dagar när dom manglade västerut i krigets slutskede, så det var nog inte så angenämt att vara stationerad här då. Wieża widokowa MRU var en cache som låg i ett utkikstorn så man kunde få lite bättre överblick över området, dock så var det tornet innanför ett stängsel som såg ganska nytt ut och man höll på att snickra på området med nya(?) utställningar, men jag frågade fräckt om inte vi kunde knalla in och det fick vi. Tornet hade sett sina bättre dagar och första trappan var inte i det bästa skicket, men resten var okej. Cachen låg givetvis högst upp och man var tvungen att stå på räcket för att nå den, men det är ju sådana cacher vi gillar! 🙂
PzW 775 / Międzyrzecki Rejon Umocniony(MRU) var tänkt att tas under gårdagskvällen, men så blev ju inte fallet. Men den såg för intressant att lämna åt sitt öde så vi petade in den nu på morgonen. Vid denna befästningen skulle man hitta en karta vid ingången för att veta i vilket rum på nedervåningen som cachen var placerad i. Det lilla kruxet var att nedervåningen var vattenfylld upp till strax över magen och att vi inte hittade någon karta. Men jag drog på mina vadare och tänkte göra ett försök ändå medans dom andra fortsatte att leta efter kartan. Bilden nedan visar hur befästningen ser ut med markplan till vänster och nedervåning till höger.
Så det fanns en del rum att leta igenom, dessutom fanns det öppna schakt och dräneringsbrunnar utan lock som man ogärna ville trampa i, även en del bråte och skrot i vattnet då bunkern var delvis söndersprängd. Men tur eller skicklighet så lyckades jag göra ett riktigt bra val och kunde hitta cachen nästan omgående utan incidenter medans övrig fortfarande letade efter kartan en våning upp.
Vi fortsatte till Oder-Warthe Bogen (PzW863) som enligt planen skulle vara dagens första cache vid kl 9, nu var klockan 11 istället men det blir inte alltid som man tänkt sig. Detta var resans klart bästa cache. Denna befästningen som ni ser på bilden bevakade flodstranden och den lilla bron.
Vi parkerade vid bron och gick upp i terrängen vid PzW867 som är den lilla söndersprängda kupolen sedan fortsatte vi förbi resterna av dom andra bunkrarna som var söndersprängda efter kriget och gick till den längst till vänster PzW863 som också egentligen var helt bortsprängd. Taket eller kupolen som funnits på platsen lös med sin frånvaro, det var i princip bara ett schakt på ca4-5m som vi klättrade ner i, i botten på det fanns en trappa som tog oss in i själva tunneln. Även tunneln var sprängd så först kunde vi gå några meter innan vi fick krypa och nästan gräva oss genom sand som trängt in i tunneln sedan var tunneln rejält demolerad och hoprasad, men det fanns en liten trång passage likt ett gryt genom söndersprängd betong och rostiga och böjda armeringsjärn, där kunde vi åla oss igenom denna trånga passage på ca 5-6m som gick både upp och ner och runt armeringsjärn och betongblock. Innan vi kom ut i en lite helare del av tunneln igen där man kunde stå upprätt och där cachen var i slutet av den 10m långa tunneln innan den slutade i ett vattenlås. Men vi behövde inte dyka igenom det(även om det skulle gå enligt beskrivningen) utan cachen fanns här och vi kunde logga den och sedan var det samma väg tillbaka…. En cache som verkligen utmanade den klaustrofobiska sidan!
Sedan lämnade vi detta befästningsområde det var en hel del cacher vi inte hann med och en massa andra i området som vi redan sållat bort innan resan. Det känns som man minst skulle behövt en hel dag till här gärna två för att ta alla intressanta cacher och även besöka museet ordentligt.
Pałac Kiełpin ett slott/herrgård från slutet av 1700-talet som enligt uppgift övergavs på 80-talet men det kändes som förfallet pågått längre än så. Jag blev glatt överraskad över att hitta en helt blank och ologgad loggbok i cachen, det hade vi inte räknat med då den publicerades i september året innan och hade en found logg från samma månad. Det visade sig att när vi översatt found loggen så hade vederbörande ingen penna med sig utan hade endast fotat loggboken, amatör!
Då vi var nära Tyskland tog vi oss över gränsen och loggade B1 / Aachen 778 Km för att få en delstat i Tyskland vi inte haft tidigare. Bredvid denna cachen låg även en övergiven militärförläggning, dock med tanke på att vi nu låg tre timmar efter i tidsplanen så han vi tyvärr inte undersöka dom närmare även om jag hittade en ingång.
Vi kom sedan till ett fantastiskt fort inne i en skog Fort Zorndorf/ Sarbinowo hit skulle jag gärna tillbaka ock titta lite närmare, då vi endast var uppe på murarna. Det känns som man lätt skulle ha att göra en timme för att titta igenom området.
Vi stannar i en liten stad för lunch på stadens hotell, det ser inte mycket ut för värden men maten är riktigt god och dom har ett stort utbud av öl från det lokala bryggeriet som var jämngammalt med kommunistiska manifestet. I menyn så står det listat rekommendationer av öl till varje rätt, till min rätt visade sig det vara körsbärsöl vilket inte var någon höjdare. Men Wellner tog in en extra stout som vi delade på som inte var fy skam.
Ytterligare ett slott, Pałac Sosny / Charlottenhof som sett sina bästa dagar för länge sedan. Byggt i början på 1800-talet och förstatligades efter WWII och har stått oanvänt och fått för falla sedan 1970-talet. Det hade ett maffigt orangeri på ena sidan och fantastisk fina änglar över huvudentrén. Någon bemödar sig med att klippa gräset på framsida i alla fall.
Sedan ytterligare ett instick i Tyskland lite längre norrut denna gången för en till delstat och en logg vid en lite kyrka, Kirche Pomellen. Och sedan en lätt letterbox på polska sidan av gränsen.
En challenge full D/T matrix.
Tillbaka i Polen fortsatte vi mot Szczecin där vi hade nästa övernattning, men först några cacher. Vi loggade två challege cacher en för full D/T matrix och en för att ha loggat minst 100st mystar. Military II ett givet mål då det var en multi som behövdes till den där challengen för fyra olika cachetyper och dels för att det var en cache på ett gammalt militärt skjutfält. Det är inte varje dag det dyker upp en stridsvagn som kartsymbol i gpsn. Här skulle man hitta koordinater på första steget, men dom var så utslitna att det var svårt att tyda dom så vi snurrade runt på tre(?) olika platser innan vi kom rätt.
Ruiny Wieży Quistorpa/Ruins of the Quistorp Tower ruinerna av ett fantastiskt torn som till stor del förstördes under kriget. När vi kom fram var det fullt party vid ena sidan med något mexikaskt tema, men vi lät dem hållas på sin kant och smög försiktigt omkring tills vi efter en stund kunde hitta cachen.
Vi fortsatte till en bunker Bunkier przy ulicy Koscielnej, som var mer som ett betongtorn. Under kriget fanns det luftvärnskanoner på taket. Nu användes det av något mobiltelefon företag så det gick inte att ta sig in tyvärr.
Vi tog en sista cache för kvällen som var med i planeringen, det visade sig vara ett petrör i gran och vi såg inget intressant på platsen, så det är frågan hur den hamnade på listan.
När vi väl anlände till hotellet var det fullt party där då det var bröllopsfest. Trots att klockan passerat 22 lyckades köket få fram en middag till oss, vi kunde inte välja utan fick antagligen samma som bröllopsgästerna ätit tidigare, snitsel och potatis vilket smakade bra när vi var hungriga som vargar.
Efter middagen sedvanlig samling i ena hotellrummet för debriefing av dagen och genomgång av morgondagens plan i samband med ölprovning av de lokala inköpen vi gjort under dagen.
…
. Märkligt ställe! Frågan är vad det varit för någon verksamhet som behövt alla dessa konstiga rörkopplingar?
. På väg till land så går jag på grund, eller snarare slår i rejält i en uppstickande sten.
Djurets Blogg 