Djurets Blogg

Efter frukosten på hotellet begav vi oss iväg till Yokosuka som ligger strax söder om Tokyo där Amerikanska stillahavsflottan har en stor örlogsbas även japanerna har en örlogsbas här. Där åkte vi en guidebåt i hamnen mellan både Japanska och Amerikanska krigsfartyg. Vår guide var helt extas han var nog mer möpare än någon annan i sällskapet.

Hangarfartyget Ronald Reagan låg inne i hamnen, tyvärr fick vi inte komma så nära. Det låg även en del ubåtar i hamnen.

Sedan blev det lunch med Amerikansk Navy Burgare då många av restaurangerna i området var riktade mot den närvarande amerikanska militära personalen. Då tidsschemat var lite pressat fick vi dela upp oss på olika restauranger för att alla skulle hinna få sin mat i tid. Burgaren var väl okej men inte så fantastisk som guiden gjort sken av.

Efter lunch blev det ett besök på Mikasa ett japanskt slagskepp från rysk-japanska kriget(1904-1905). Där inledde en gammal japansk sjöbjörn med en intressant redogörelse för fartygets historia innan vi fritt fick titta runt i skeppet.

Vi passade även på att logga några cacher i området, det hade funnits en vid slaggskeppet men den var tyvärr borta när vi var där.

Vi åkte tillbaka in till Tokyo och till Meiji jingū en shintohelgedom i en park tillängnad Meijikejsaren(1852-1912). Här fick vi en genomgång av en del ritualer som japanerna gör vid sina helgedomar. Man bugar när man går igenom de stora portarna in till helgedomen, sedan tvättar man sig, händer och munnen. Munnen just för att tvätta bort om man sagt något olämpligt innan.

Träden har rep omkring sig för att skydda mot onda andar, det är även därför man har höga trösklar in till templen och att man har broar som går omlott då onda andar bara kan gå rakt så då kommer dom inte över. Man kan ju undra hur farliga dessa andar då är….?

Då dagens gemensamma aktiviteter var avslutade så skildes vi åt i mindre grupper. Jag och några till tog en vända på stan för att hitta något ställe att äta på. Vi hittade ett litet kryp in i en källare där vi försökte beställa mat, det gick väl sådär då dom flesta bara fick kött men inget ris eller annat till.

Tillbaka vid hotellet avnjöt vi några grillspett i det lokala hålet i väggen grillen då middagen inte varit så mättande. Lite oklart vad det var på spetten men dom smakade gott.

Då det var sista kvällen i Tokyo och vi hade några ologgade intressanta cacher en bit bort så var vi ett gäng som tog taxi dit.

Att ta Taxi är nästan ett helt kapitel för sig. Givetvis är det kontanter som gäller, räkna inte med att någon tar kort. Chaffören öppnar och stänger vänster bakdörr, det är bara den man skall använda det tog oss några turer att förstå om man inte är så många att en sitter fram. Inga taxichaufförer kunde någon begriplig engelska så det första vi gjorde när vi checkade in på ett nytt hotell var att ta ett visitkort till hotellet för att kunna visa upp om vi behövde ta taxi ”hem”. För att åka någon annanstans så var det antingen att hitta platsen på en papperskarta(fanns också på dom flesta hotell) eller surfa upp platsen på Google så att chaufförerna själva kunde läsa vart vi skulle.

Först cachen Asakusa Kaminarimon en cache som hade en del favoritpoäng då den var bra gömd.

OMIKUJI en virtuell cache vid en helgedom själva templet var stängt men det gick att logga cachen ändå då den låg utanför.

Vi avslutade kvällen med en AR cache, AR_Kappabashi som var lite små rolig. Man skulle leta reda på figurer av ett sagoväsen som var delar av fågel, sköldpadda och groda. Det var bara den sista figuren som tog lite tid att hitta annars gick det smidigt. Sedan blev det promenad tillbaka till hotellet för att testa några japanska öl innan sängdags.

Efter att ha gått upp 03:00 och tagit den väntande taxin till Pekings flygplats så landade jag efter ett par timmar i Tokyo.

Nu var det dags att möta upp resten av ressällskapet på denna resa, gällde ju bara att lista ut hur jag skulle ta mig in till Tokyo och hotellet från flygplatsen det var inte speciellt många skyltar med latinska bokstäver. Men jag hade fått en beskrivning av resebyrån hur man skulle gå tillväga, men hur jag än följde beskrivningen så hittade jag inte rätt. Vilse, bara att testa den beryktade japanska hjälpsamheten så jag gick fram till en städerska och frågade efter vägen och pekade på mitt papper på numret på den utgång jag skulle till. Hon försökte verkligen förstå men kunde besviket inte hjälpa mig. Strax efter det insåg jag nog att jag förstört hennes dag med en omöjlig uppgift då jag hade kollat på instruktionerna för fel flygplats då det finns två stycken i Tokyo. När jag väl följde rätt instruktion så blev det betydligt enklare, lyckades köpa en biljett och sedan blev det Monorail in mot centrum.

Ett byte till tunnelbana och en kort promenad var jag framme vid hotellet, tänkte att jag skulle checka in och sedan leta reda på om några av de andra hade kommit. Incheckningstid var från 15:00 och då är det 15:00:00 som gäller i Japan, att jag var där 14:45 bara en kvart innan gjorde inte att det gick att få ett rum redan då. Jag kunde dock lämna min stora resväska så jag gjorde det och gick ut för att äta lunch så länge då det kändes att det var dags.

Hade sett ett litet Sushi hak på väg från tunnelbanan så jag gick dit. Givetvis ingen engelsk meny, men det fanns ju bilder och dom såg ju ut som Sushin hemma i Sverige så jag beställde en tallrik med blandade bitar som såg intressant ut och en öl. Döm om min förvåning då jag först fick in misosoppa och en liten assiett med små bläckfiskar på, inget jag kände igen från menyn. Vet inte om personalen ville testa vad den här västerlänningen gick för eller om det var något som alltid ingick. Nåja det var ju bara att hugga in och bläckfiskarna var riktigt smarriga. Snart kom resten av sushin och den var det absolut inget fel på heller, riktigt bra och välsmakande.

Återvände till hotellet, nu efter kl15 och kunde checka in utan problem. Uppfattningen om Japan som högteknologins framkant fick sig en törn när jag fick en hederlig nyckel till hotellrummet och handfatet i badrummet hade två kranar istället för blandare. Försökte få kontakt med övriga resesällskapet men en del hade inte kommit än eller så var man redan ute på stan och flängde, det var gemensam samling först halv åtta så det var några timmar kvar. Så jag tog en promenad för att logga några cacher men tänkte också spana in det japanska utbudet av öl. Använde Google och googlade upp två spritbutiker i närområdet och hade dom som riktmärke under min promenad.

Öl utbudet i spritbutikerna var allt annat än tillfredsställande då båda butikerna enbart sålde saké. Men jag lyckades köpa mig en kaffe efter vägen och logga mina fösta cacher i Japan innan jag återvände till hotellet.

På hotellet träffade jag min rumskompis Krissedan(Peter), vi beslöt oss för att ta en snabb tur ut till en multicache i närheten som jag gått bet på innan då det var en halvtimme kvar tills den gemensamma samlingen. Med gemensam ansträngning lyckades vi hitta det väl gömda delsteget och kunde således även logga finalen. På vägen kom det ett helt gäng go-carts i trafiken, likt Super Mario kart. Berättade mitt misslyckade försök att hitta lite lokala japanska öl, Peter berättade då att Seven Eleven bredvid hotellet hade gott om öl….

Efter den gemensamma samlingen på hotellet var det gemensam traditionell Japansk middag på en restaurang i närheten. Vi fick börja med att ta av oss skorna och låsa in dom i var sitt litet skåp i garderoben varje skåp var försedd med ett nummer får man förmoda, men det var med Japanska tecken så det gällde att minnas vilket skåp man valt. Givetvis hade restaurangen låga bord i golv nivå, men dom hade ett löneutrymme under så man kunde sitta normalt tack och lov. Nu fick jag tillfälle att bekanta mig med flera från resesällskapet då jag bara kände en handfull sedan tidigare och nu var vi 28st. Vår guide för resan, Dennis presenterade sig närmare. Till middagen var det flera mindre rätter, från sallad, fisk och sedan till huvudrätten(?) som var någon form av kött som tillagades på små gasbrännare vid varje bord. Middagen var utsökt.

Efter middagen blev det en gemensam runda i närområdet för några cacher innan sängdags en bit efter midnatt.

Måndag, min tanke med denna dagen var att besöka Förbjudna staden men fick reda på första dagen jag var här att den tydligen är stängd på måndagar, det var en liten besvikelse men inget att göra åt.

Började dagen med att återvända till dom tempel och virtuella cacher som hade hunnit stänga under gårdagen.

Först blev det ett besök på cachen Says Who? ett tempel från 1300-talet. I mina ögon så såg dom flesta tempel och kulturbyggnader(?) ut att vara i en och samma stil med röda träpelare med blått, rött och guld i vågiga sniderier i taken på klassiskt kinesisk stil.

Earth cachen Wisdom and knowledge var en staty gjord helt i jade som var ca 2m hög helt otroligt.

Certified by Guinness! ett nytt tempel med en 26m hög Budda staty snidad ur ett enda trästycke! Till alla tempel var det symboliskt inträde och absolut förbudet att ha med tändare så det lämnade alla i en stor låda vid ingången. Sedan inne på tempelområdet såldes rökelser i buntvis som man skulle tända(vid speciella eldstäder) och sedan placera vid olika helgonfigurer efter en viss ceremoni, så det låg en rökelse dimma över området som skulle få dimman vid Lützen 1632 att likna klart väder.

Sedan blev det förflyttning med tunnelbanan närmare centrum för den virtuella cachen Beijing Rickshaw nu var det betydligt flådigare kvarter med stor shoppinggata med lyxbutiker sida vid sida. Här blev det också sen frukost på Starbucks, dels för att få riktigt kaffe och dels för att få wifi så jag kunde lösa problemet att ta mig till flygplatsen nästa dag då hotellet inte hade den servicen.

På alla tunnelbanestationer så hade man väskscanning som i säkerhetskontrollen på en flygplats. Min ryggsäck med diverse cachingutrustning som suspekta batterier, ficklampor och gps. Larmade givetvis varje gång, men likväl fick jag tillbaka väskan utan kontroll av innehållet, man får väl misstänka att mitt västerländska utseende spelade en viss roll och att jag inte såg ut som en Urgurier.

Även in till Himmelska fridens torg var det liknande väskscanning och uppvisande av pass för att få tillträde. Torget var gigantiskt, givetvis övervakat av hundratals övervakningskameror, patrullerade polis och någon form av militär. Det var inte speciellt mycket folk, kan bero på att det ar måndag och att Förbjudna staden bredvid var stängd så turisterna var nog på annat håll. Gjorde en lov över torget förbi Tiananmen en virtuell cache mitt på torget och sedan förbi Maos mausoleum innan jag övergav torget och gick in i en liten park bredvid Förbjudna staden och gjorde en kort lov där mest för att hitta en plats där jag kunde plåstra om mina ömma fötter.

Tog sedan tunnelbanan ut mot Sommarpalatset, på tunnelbanan träffade jag en liten flicka på fem(?)år som frågade mig en massa saker på engelska lite med hjälp av sin mamma.

Utanför sommarpalatset så intog jag lunch på ett hak, någon köttgryta med oklart innehåll och ris som smakade utmärkt.

Vid Sommarpalatset fanns cachen A-maze-ing Old Summer Palace (China) där man skulle ta sig igenom en stenlabyrint för att ta sig till centrum och sedan ut igen. Det gick efter några försök, man har ju längden för sig och kunde se över muren för att planera sina val, blev dock inte rätt varje gång.

Det blev några timmar i parken men bara två cacher då det tyvärr blev en DNF på en letterbox som tog lite tid.

Då mina fötter hade fått rejält med stryk av all vandring så hittade jag en skönhets affär och lyckades köpa på mig fotfil, fotsalt och någon smörja och återvände till hotellrummet och gjorde ett välbehövligt fotbad i papperskorgen.

Efter min fot kur var det hög tid för middag tog en vända på gatan utanför hotellet och valde en grillrestaurang. Det blev en riktig festmåltid med grillspett med kycklingfötter, kycklinghuvuden, fläskkött, nudlar och lammfot.

På det hela en kort, intensivt men bra besök i Peking nu var det hög tid att gå till sängs då jag skulle upp igen 03:00 för att ta mig till flygplatsen och till det egentliga äventyret för denna resa.

Ny dag nya äventyr, jag hade bokat en resa till Muren och blev upphämtad utanför hotellet på morgonen av en turistbuss som gjorde en sväng i Peking och hämtade upp folk innan kosan styrdes norrut mot muren.

Jag hade valt att åka till muren vid Mutianyu ett ställe som inte skulle vara lika hysterisk som andra och med en tur där man fick ströva själv på muren i sin egen takt.

Vid ankomst till Mutianyu så var det linbana upp till själva muren, fantastisk utsikt över delar av muren. Väl uppe på muren så kunde man välja att gå höger eller vänster, en cache till vänster och två till höger fällde avgörandet med planen att ta den till vänster om det blev tid över.

Givetvis fanns det en hel del turister men inte så farligt som befarat så det gick att ta sig fram i sin egen takt. Dagen bjöd på ett strålande väder så det var varmt men inte obehagligt varmt. Muren i sig var dock ingen plan historia utan större delen var trappor upp eller trappor ner i olika lutningar. Men med fantastiska vyer över muren och landskapet.

Första cachen hittades utan problem vid sidan av muren på ett ställe där man kunde gå ner ifrån den, blev lite försiktigt letande då jag tidigare sett inlägg att det funnits ormar vid och på muren. Men jag klarade mig utan att stöta på någon krälande varelse.

Muren var en fysisk utmaning då det var mycket(i princip bara) trappor av olika dimensioner upp och ner, då var det skönt att kunna gå i sin egen takt och inte ha något sällskap att tänka på eller förhålla sig till.

När jag sedan gått så långt det gick åt höger på muren ett par km så var det stopp, muren var inte slut men var igenmurad så det gick inte att gå längre. Där fanns den andra cachen, även här behövde man gå ner från muren och för att komma till cachen var man tvungen att passera en skylt som man inte fick passera…. Det satt en rörlig övervakningskamera på en stolpe uppe på muren så det gällde att smita förbi i kamerans dolda vinkel och hoppas på det bästa. Cachen kunde sedan hittas efter lite letande, tog mig sedan bort till en gammal orörd bit av muren för några foton.

Sedan var det samma väg tillbaka, när jag närmade mig linbanestationen så hade antalet turister ökat betydligt. Insåg att jag inte skulle hinna med den sista cachen åt andra hållet då det skulle bli ett par km till i trappor.

Så det blev att ta det lite lugnt tänkte ta en öl men det var förskräckligt dyrt men föll till föga och prutade ner ölen till en tredjedel av priset och kände mig nöjd med min bedrift dels med prutningen och min lilla promenad på muren. Sedan var det linbanan ner och gemensam samling med övriga deltagare från bussen för gemensam kinesisk lunch.

Lunchen intogs vid runda bord där ett antal rätter stod på en roterande glasskiva, där man tog för sig av maten med sina egna matpinnar så det var bara att hoppas att någon övriga gästerna vid bordet eller kocken inte var den man hade hört hulka på toaletten innan. 🙂

Sedan blev det bussen tillbaka till Peking, man fick välja mellan några olika stopp att kliva av på så jag klev av vid en matmarknad. Det fanns mycket märkligheter här dock bara råvaror så det blev inget att smaka på.

Gick vidare och hittade en liten service butik där jag köpte kaffe och en öl att avnjuta som eftermiddags fika. Fortsatte sedan och letade upp några geocacher. Det fanns två virtuella cacher som jag gärna ville logga men båda låg inne på tempelområden som tyvärr stängt för dagen. Gick även bet på en traditionell cache som skulle ligga vid ett vandrarhem, hittade dock ett ölhak och tog mig en tröstande öl. Innan jag fortsatte vandra genom hutongerna nu i mörkret då det hunnit bli kväll.

På väg tillbaka till hotellet köpte jag mig en mystisk macka på någon smörgåsbar som jag tog med mig till hotellrummet för att avnjuta till kvällsmat. Den var inget vidare så efter halva mackan åkte den i papperskorgen och jag gick ut till en restaurang för att äta middag istället.

På restaurangen fanns det bilder på maten så jag beställde in friterade räkor som såg smaskiga(läs ätliga) ut på bild. Fick in min talrik med räkor men ingen instruktion om hur dom skulle förtäras, dom var friterade hela med skal, huvud och allt. Åt några hela med skal och allt och några försökte jag skala bort huvud och skal på men det gick så där, kändes som jag hade hela munnen full med flagor från räkskal så efter halva tallriken gav jag upp.

Återvände till hotellrummet och provade några nya kinesiska öl från kiosken bredvid innan sängdags.

Efter en inte helt oangenäm flygresa med både mat och sömn(läs dvala). Så landade jag i Peking, på en flygplats i storleksordningen en mindre stad. Fick gå igenom ett antal kontroller där man kollade mitt pass och mitt pass, ansökte om visumfritt inträde etc, fick jag slutligen tag i min resväska och skulle lista ut hur jag skulle ta mig från flygplatsen in till Peking.

Det var ju lite spännande att resa själv till ett land där man blockerar både Facebook, Google och en massa andra användbara webbplatser. Hade laddat in ett par VPN-tjänster i telefonen för att komma runt blockeringen men jag kunde ju inte veta innan om de skulle fungera. Tack och lov visade det sig att de fungerade även om jag förberett mig på motsatsen så kändes det bra i alla fall.

Hittade ett biljettkontor som sålde bussbiljetter på något sätt lyckades jag köpa en biljett som jag hoppades skulle ta mig dit jag ville, sedan var det bara att hitta rätt buss…. Trots helt opedagogisk skyltning så lyckades jag komma rätt och satt snart på en buss in till byn. Insåg att det antagligen varit bättre att ha tagit någon form av spår transport istället, men buss resan gick trots allt smärtfritt genom Pekings ytterområden med gigantiska bostads skrapor. Höll koll på Gpsn för att se när bussen var som närmast mitt hotell och hoppade av på en hållplats som var 2km från hotellet.

Började min vandring mot hotellet genom Pekings bostadsområden omväxlande hutonger och en del modernare kvarter. Då det var lunch tid gjorde sig magen påmind och jag gled in på en fiskrestaurang som jag passerade på vägen. Det fanns akvarium med krabbor och räkor för att hålla råvarorna färska. Lyckligtvis fanns det en meny med både bilder och lite engelsk text så man hade en aning om vad man beställde. Det blev bläckfisk dumplings och en öl. Innan maten kom så serverades jag en kanna hett vatten och en skål, trodde att jag fått någon form av te i väntan på maten så jag hällde upp och drack lite. Fick senare höra att det tydligen var för att man skulle diska/skölja ur sitt eget porslin innan maten. Nåja inga men fick jag i alla fall.

Efter att ha checkat in på hotellet så begav jag mig mot centrum och norra ingången till Förbjudna staden där jag skulle ha ett geocaching event kl 16. Mycket nya intryck efter vägen och vid Förbjudna staden var det horder av turister, då jag var lite tidig hittade jag ett kaffe och avnjöt en efterlängtad kaffe och en kall öl. Många kinesiska barn tittade nyfiket på mig, tydligen är västerlänningar lite exotiska och inte en helt vanlig syn för många kineser.

På mitt event dök Magic Snake upp en lokal geocachare som jag kontaktat innan just för att kolla efter lämplig plats för eventet. Tyvärr hade han ine tid att stanna så länge. Efter eventet begav jag mig in i Jingshan Park som ligger precis norr om förbjudna staden för att logga några geocacher .

Wanchun Pavilion en byggnad i parken som ligger på en höjd så man har bra utsikt över Förbjudna staden därifrån, givetvis fullt av turister där med. Fortsatte sedan runt i parken för ytterligare geocacher. En Kinesiska försökte slå följe med mig för att få prata engelska, fick snällt avböja då jag skulle leta efter geocacher och inte ville röja dom. Parken var väldigt fin med många mäktiga annorlunda träd och fina blomsterplanteringar.

Då det började skymma och det varit en lång dag drog jag mig tillbaka mot hotellet. På vägen var det dags för middag. Ny restaurang nu var jag dock lite feg och valde något fläskkött, missade helt att man var tvungen att beställa ris vid sidan om så det blev bara kött till middag :).

Att navigera i trafiken tillbaka till hotellet fick man göra med försiktighet då det var tveksamt om invånarna följde några som helst trafikregler. Många elscootrar som framfördes utan hjälm och utan lyse i mörkret.

Kvällen avslutades på hotellrummet med inmundigande av några lokala öl som köpts i kiosken bredvid hotellet. Nästa dag så var det dags för Muren med stort M.