Djurets Blogg

Dagens första utflykt gick till Yamazaki whiskydestilleri där vi gick en rundtur i destilleriet och tittade på processen att tillverka whisky, vi fick även se ett av deras enorma fatlager där whiskyn ligger till och mognar. Efter rundturen var det givetvis provning av lite av deras utbud.

Hade tänkt köpa någon rolig flaska i deras destilleri shop, men dm om vår förvåning då dom inte hade några flaskor kvar att sälja av deras egen whisky då rika kineser tömt deras lager. De hade endast en liten utgåva av en liten flaska av deras egna whisky, som man tyvärr endast fick köpa en flaska/kund av vilket var synd då den jag fick med mig hem sålde ja vidare med en vinst på ca 1000:- kr som gick ner i reskassan för nästa resa. 🙂

Efter destilleriet så hade vi ett antal timmar på egen hand då vi alla inte skulle samlas förrän sen eftermiddag, så då var vi några som slog följe till dom centrala delarna för att logga några cacher som fått många favoritpoäng. Man In The Moon och Cache in the Moon? två cacher som båda låg inne på var sin pub.

Vi passade även på att smaka lite av läckerheterna på matmarknaden innan jag och Göran efter dom andra dragit tillbaka till hotellet tog lunch på ett ställe där borden man satt vid var som egna stekbord.

Resans gemensamma avslutning var i Gion, Kyotos Geisha kvarter där vi först promenerade genom delar av området och såg många japanskor i sina traditionella klädnader.

Sedan var det avslutnings middag på ett tehus där vi blev underhållna av en maiko(en geisha lärling) även en riktig geisha kom och va med oss en kort stund innan hon behövde dra vidare. Under vår måltid dansade både maikon och geishan någon traditionell geisha dans. Vi fick även tävla mot geishan i en lek där hon utklassade de flesta, medans undertecknad var en av de få som lyckades vinna över henne. Mitt intryck var att det hela mest var märkligt och konstigt. Ser det bara som något unket sätt att ha kvinnor som objekt då geishor inte får vara gifta och är bundna av en mängd andra regler.

När vi sedan återvände till hotellet var det ett gäng som drog vidare på Karaoke, jag stod över då det redan var sent och jag skulle upp tidigt för att flyga hem. Vilket var lite synd, men jag har det kvar om det blir något återbesök.

Då det fanns några intressanta cacher kvar i Hiroshima så blev det en tidig morgonpromenad före frukost för att logga dessa. Fick med mig några av övriga resenärer som sällskap.
Hiroshima Castle Letterbox var perfekt att logga denna tidiga timme, inte en mugglare på hela slottsområdet så vi kunde leta ostört.

Även multisarna 相生橋 (Aioi bridge) och Hiroshima Peace Power Trail #0 ”Genbaku Dome” passade vi på att logga då dessa låg i anslutning till fredsparken men vi hade inte hunnit med dom dagen innan pga av det pressade tidsschemat.

Resans sista resa på Shinkansen nu till Kyoto. Centralstationen i Kyoto en gigantisk byggnad. Likt centralen i Stockholm även denna utrustad med en ”Bög-ring” 🙂

Här på centralen blev det lunch, nu äntligen en riktigt Sushi restaurang där vi fick plats framme vid bandet. Man satt vid disken och framför sig rullade sushin fram på små assietter och det var bara att plocka dom assietter man ville ha eftersom man åt, färgen på assietten avslöjade vad varje rätt kostade. Kockarna innanför hade fullt upp med att förse bandet med nya spännande sushi bitar. Det satt små skyltar på bandet före varje rätt som åtminstone på japanska troligen talade om var det var för något, en annan fick gå efter ögonen och välja det som såg intressant ut. När man var färdig så scannade personalen assietterna och man fick betala därefter.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vi tog oss sedan till hotellet för att checka in, där väntade min väska som jag hade glömt på tåget ett par dagar tidigare som man nu skickat dit till den facila kostnaden av 200 kronor.

Vi besökte Nijoborgen som byggdes till Shogunen för nästa 400 år sedan, känd för sitt näktergalsgolv som kvittrar när man går på det, detta för att förhindra att Ninjor(lönnmördare) skulle kunna smyga sig in. I strumplästen fick vi besökare också gå på detta golv som fortfarande kvittrade, jag hade ju gärna testat att försöka smyga på golvet själv och se hur bra det fungerade men det var för mycket besökare för det. Tyvärr var det fotoförbud på insidan.

Sedan blev det ett besök på Nishikimarknaden en japansk matmarknad med det mest fantastiska utbud av konstigheter att stoppa i munnen. Efter en snabb repa här med hela gruppen så valde jag sedan att avsluta dagen på egenhand då övriga skulle åka iväg och käka Kobe-biff på en restaurang en bit bort.

Flanerade runt i dom centrala kvarteren för att hitta lite presenter att ta med mig hem, efter en stund ser jag en bekant rygg och hittar Knatos en i gruppen som skulle med dom övriga men missade deras avfärd i taxi. Han hade inget nät till sin telefon, så jag hjälpte honom att få kontakt med gruppen så han fick adressen till restaurangen.

Jag hade ungefär 2km till vårat hotell så efter att ha intagit middag på en liten restaurang började jag gå hemåt genom att logga dom cacher som låg efter vägen, nåja det blev kanske någon eller två extra km. Multi cachen Kamo-gawa River Hopping Stones låg vid ett vad ställe där man skulle räkna stenar och skulpturer på själva vadstället, noterade etta först när jag redan tagit mig över, så det blev till att gå fram och tillbaka en extra gång. Lyckades också passera en riktig spritbutik som inte bara sålde Saké utan även hade ett stort utbud av öl och whisky på plastflaskor.

Efter frukost på hotellet var det dags att åka vidare mot Hiroshima.

Då vi bytte tåg i Hakata och hade några extra minuter på oss så passade vi på att logga den virtuella cachen 博多に、よ～、きんしゃったね！～ Welcome to Hakata ! ～ som påpassligt var precis vid stationen.

Väl framme i Hiroshima var det som vanligt avlämning av väskorna på hotellet, bagagerum tycks inte existera i Japan utan vi fick ställa väskorna på en ledig plats i lobbyn.

Sedan blev det en snabb tur i närheten av hotellet för att hitta lunch på egen hand i mindre grupper. Även denna gång var det en kupong automat innanför entrén, dock av lite modernare snitt med både bilder och engelsk text vilket gjorde det lite smidigare att beställa.

En inte helt ovanlig syn i shopping kvarteren i vilken större stad man än befann sig i var dessa affärer med bara varuautomater dels dom hopplösa man skall fånga något med gripklor men även väggar med dom klassiska vrid-automaterna där man inte vet innan exakt var man får.

Sedan blev det besök vid fredsmonumentet i Hiroshima en obehaglig men samtidigt en vacker symbol för att minnas dom som drabbades av den första atombomben som fälts i krig.

Fredsmuseet lite mer påkostat än det i Nagasaki bjöd på liknande upplevelser som gårdagen men mycket foton och föremål från förödelsen efter bomben. Men även en genomgång av dagens kärnvapenarsenaler runt om i vår nuvarande värld. Ett mycket obehagligt, skrämmande men ändå intressant museum som borde vara lika självklart att besöka som det i Auschwitz.

Efter Fredsmuseet så blev det en kort tågresa och sedan färja över till ön Miyajima som är en av Japans största shintoistiska helgedomar. Tidigare ansågs ön så helig att inga vanliga människor fick gå i land där utan dom fick bara passera med båt genom den stora Torrin som står ute i vattnet utanför ön.

På ön strövar det rådjur helt fritt bland bebyggelse dom är inte det minsta skygga och det var inga problem att klappa några av dom.

Vi hade ca 1½ timme på oss på ön innan färjan gick tillbaka, men vi lyckades logga sju cacher under den tiden som låg i närheten. Miyajima TB Hotel en multi som vi helt gick bet på förta steget, men efter att ha tittat på lite bilder från tidigare besökare var det inga problem att hitta cachen, en ammobox som gjorde att vi kunde göra oss av med en del TBs som vi släpat med oss.

Vi tog oss mellan tempel och hus i små gränder för att ta oss till dom olika cacherna. Fantastiska byggnader, trädgårdar och fina små hus.

När vi tagit oss tillbaka till Hiroshima så blev det okonomiyaki till middag en slags japansk kålpannkaka som föll väl i smaken.

Vi avslutade med en lie cache runda, cachen Bar Street （広島駅最寄りの飲み屋街） satt hårt inne men med gemensamma ansträngningar lyckades vi hålla uppe tålamodet tills vi hittade den. Även Welcome to Hiroshima !! bet ifrån men efter en stund listade vi ut att den nog var på taket där det fanns ett parkeringsdäck, det gällde sedan bara att lista ut hur man kom dit.

Till de obligatoriska ölen från FamilyMart på hotellrummet hade jag idag hittat två nya sorters bläckfisk snacks, nu i mer torkad form och inte alls dumt även om gårdagens varit bättre.