maj 2016


Den 1:a Mars så landade vi igen på Heathrow i London och hade lite tid över(knappt två timmar) tills flyget till Sverige gick. Denna gången stannade dock alla på flygplatsen och gav sig inte ut på några äventyr. Så det blev intagande av föda, kaffe och någon öl i väntan på flyget.

Sedan blev det en kort tur hem till Sverige och Arlanda, vi landade strax före åtta på kvällen. Då det inte gick att ta sig hem till Mariestad vid den tiden så hade jag fixat övernattning i Örebro hos en i gänget. Bilen jag skulle åka med väntade dock in en i gänget som hade bokat ett annat flyg ifrån Heathrow och kom någon timme efter oss. Men vad gjorde det, det blev en runda i snö, mörker och kyla runt Arlanda för att logga några cacher under tiden, satan vad kallt!

På vägen hem sedan blev det givetvis ett par cacher till, framförallt ett gäng Large burkar och en Jette snabb reflex cache. Klockan vare väl närmare två på natten innan vi kom i säng utanför Örebro.

Summa summarum, så här två och en halv månad efter resan känns det fortfarande overkligt att jag varit i Sydamerika. Men jag har många fantastiska minnen, foton och filmer ifrån resan. Bloggen är bara en liten del känns det som, men det är en bra summering och hjälper till att minnas denna fantastiska resa. Ångrar inget även om det säkert kunde gjort vissa saker bättre, men med tanke på den korta tid vi hade på oss så såg vi väldigt mycket, trots flera resdagar under resan. Givetvis skall man vara borta längre om man kan, men personligen var det inget alternativ med familj och småbarn hemma. Utan min fantastiska fru så skulle jag aldrig haft denna möjligheten dom närmaste 20-åren.

Efter en stadig hotellfrukost så packade vi ihop oss och tog hotellets transferbuss till flygplatsen för att lämna vårt bagage där då vi skulle flyga hem sent på kvällen. Några åkte in tidigare och andra i gänget hade ett senare flyg ifrån Cusco så dom sov inte på hotellet. Men StadsAlv, PeterCabrio, vw-bus och jag slog följe under dagen. Så efter att vi lämnat in vårat bagage på flygplatsen så var det dags att köpslå med en taxi för att resan in till stan. Vi hade ett antal mystar som vi löst som vi ville logga, så det var bara att peka på kartan på en gigantisk kyrkogård som låg i närheten och säga att vi ville åka dit. Det var inga problem, men kanske inte det vanligaste platsen som Europeiska turister vill besöka.

På motorvägen in till stan ifrån flygplatsen så passerade vi ett antal anläggningar som låg på rad för dom som fastnat för lagens långa arm.

 

Då vi närmade oss målet för taxin så såg vi att vi skulle passera en lämplig cache, så vi bad om att bli avsläppta direkt vid vägkanten, taxichauffören tyckte det var lite märkligt då vi in6te var framme men gick med på vår begäran.

Vi hamnade i ganska välbärgade kvarter med villa/hus bebyggelse och det var betydligt trevligare att vandra runt här än när vi var i centrum ett par dagar tidigare. På några ställen fanns det någon form av kvartersvakter, det satt en uniformerad vakt i en kur i en korsning i villa området. Men eftersom vi inte såg ut som några utslagna trashankar så fick vi röra oss fritt även om vi kände att vi hade ögonen på oss. Vi loggade några cacher ur denna mystserie #7 Romário – Série ‘O Brasil nas Copas  vi hade som sagt löst hela serien hemma,  den handlade om olika fotbollsspelare och var ganska lätt löst. Roligast var när det i en myst dök upp att man behövde koordinaterna till centrumpunkten på Råsundastadion i Stockholm, den är ju visserligen riven men det gick ju att lösa ändå. Vi kunde dock bara logga några då vi hade några DNFer och sedan låg några utanför vår planerade rutt då vi skulle ta oss till ett event.

Efter att ha avverkat några cacher så var det dags för ett event, det var ju skottdagen och några lokala förmågor hade ett event i en shoppinggalleria. Dom flesta övriga svenskar i vårgrupp hade kommit när vi fyra anlände och det var ett gäng lokala cachare på plats. Det var riktigt kul att träffa dom lokala förmågorna, och dom var väl lite överrumplade över att det dök upp 18st svenskar  på deras event, även om dom blivit förvarnade av våra will attended loggar. Själva eventet var vid restaurangerna så vi passade på att inta föda under eventet.

2016-02-29 13.53.36

Rejält coin.

Efter eventet fortsatta vi fyra att hålla ihop och kunde direkt logga en inaktiverad cache tvärs över gatan, burken låg nedtryckt i en rabatt vid roten av ett träd och det låg en väska över som kröp av allsköns små (o)trevliga djur…. som jag var tvungen att flytta på för att komma åt burken. Vad gör man inte för en logg….?

Sedan blev det nog mer DNFer än founds då vi var i tättbefolkade kvarter och cache placeringarna var lite märkliga, inte en chans att leta efter cacherna utan att ett par hundra människor lade märke till en.

Men det blev några hittade bland annat denna myst 4,5/2 Office Boy som kändes löjligt lättlöst med svenska mått mätt. Och som nu har 12st svenska founds av totalt 17st sedan Januari. Efter några DNFer så tröstade vi oss med att gå in på en pub och ta en öl och sitta ner och vila fötterna lite. Sedan gick det genast bättre och vi kunde hitta dom nästa två cacherna utan problem.

Sedan var det dags att bege sig mot flygplatsen, så vi fångade en taxi och tog oss dit. Då vi var där i god tid så passade vi på att logga dom tre cacherna som fanns utanför flygplatsen Traditional Geocache Aerocache II ,O Viajor – Aeroporto Internacional de São Paulo och Argentina & Brasil. Vid den andra cachen stötte vi på ett gäng Tjecker som var ute i samma ärende som vi, så det blev en kort pratstund innan vi fortsatta åt var sitt håll.

Efter detta var det bara att hämta ut bagaget ifrån bagageinlämningen och checka in väskorna på vårat flyg. När det var gjort sprang vi på några andra i vårat gäng som satt på en restaurang, så vi slog följe för att inta middag och någon god öl innan det var dags att passera säkerhetskontrollen, efter den blev det någon öl till innan flyget lyfte vid 23-tiden mot London och Heathrow.

Då var det dags att lämna Cusco och Peru för denna gången. Upp tidigt som vanligt för att hinna med flyget. Det var bara vi och sophämtningen som var vakna. Sophämtningen här bestod inte att man tömde några sopkärl i sopbilarna utan man sonika skyfflade in soporna med skyffel som låg helt opaketerade i högar på trottoarerna.

Första flygningen gick från Cusco till Lima(Perus huvudstad), där vi hade ett byte med tre timmars väntan.

När vi klev av planet i Lima så var det väldigt mycket folk som stod och väntade i ankomsthallen framförallt en massa tjejer. Tyckte att det var lite märkligt och funderade om det var en massa arbetspendlare med flyget. Men det visade sig att vi tydligen haft lokala(?) kändisar med på vårat flyg, en i gruppen hittade denna filmen efter vi kommit hem.

 

Nåja, vi märkte inte av den uppståndelsen utan fördrev tiden på flygplatsen med att äta och inta några pilsner innan nästa plan gick.

Nu gick färden tillbaka till Sao Paulo, flyget skulle ta drygt fem timmar och sedan gjorde tidsskillnaden ytterligare två timmar så där försvann hela dagen. Dock visade sig det vara oväder över Sao Paulo så efter ett ganska skakig inflygning i åskoväder med minst en blixt var 5:e sekund så avbröt man landningsförsöket och lade sig och cirklade i luften en 3-4mil bort. Sedan gjorde man ett nytt försök att landa som gick riktigt bra även om det var lite skakigt. Kan ju lugnt säga att det inte var den bekvämaste väntan, men det var ju bara att gilla läget.

Vi kunde checka in på hotellet i Sao Paulo strax före tio på kvällen och kunde äta sen middag på hotellet strax innan buffén stängde kl 22. Sedan var det bara att gå att lägga sig för att sova för att orka med nästa dag i Sao Paulo.