Djurets Blogg

Efter en rejäl Japansk frukost på hotellet så begav vi oss iväg med tunnelbana. Alla hade blivit utrustade med var sin öronsnäcka så vi kunde höra vad guiden sa även vi inte ens stod i samma vagn som honom. Systemet funkade ganska bra och man märkte att det började brusa och bli helt tyst om man kom för långt bort, nackdelen var väl att det bara var guiden som hade mic så man kunde inte ropa på hjälp om man tappade bort guiden, men han hade bra koll så att ingen kom bort.

Dagens första programpunkt var vid ett skolområde där den Japanska flottan hade sitt högkvarter nedsprängt i tunnlar under andra världskriget. Vi var den första västerländska grupp som besökte tunnlarna sedan krigsslutet. Vi fick en introduktion av de Japanska historiker som bevarade tunnlarna tillsammans med en grupp grupp japanska forskare som också skulle passa på att besöka tunnlarna. Man var från japansk sida väldigt noga med att ta avstånd från dom grymheter japanerna gjorde under kriget och var måna om att vi inte var där för att svartmåla japan idag.

I tunnlarna blev Japanerna imponerade av våra egna medhavda pann- och ficklampor som lyste upp betydligt mer än deras egna. Man kan tänka sig att det varit livligt och ganska trångt och spartanskt i tunnlarna under krigsåren då dessa inte var speciellt breda och komplexet bestod i stor del bara av tunnlar och inga enskilda rum. Yamamoto som var den japanska flottans överbefälhavare hade en liten egen tunnelsnutt där man putsat väggarna lite extra släta i övrigt så var det bara tunnlar där man suttit och arbetat i.

Efter tunnlarna blev det en kort guidning ovan jord av de faciliteter som fanns kvar sedan kriget. Vi fick även en skymt av toppen av Fuji ca 10 mil bort då det var klart och fint väder.

Efter guidningen fick vi äta lunch på skolans matsal det var riktigt intressant, hade man rest själv i Japan så hade man inte fått uppleva det. Det fanns massa av olika rätter att välja på, svårt att veta vad allt var så det fick bli en liten chansning. Mycket var upplagt i små fat och skålar så man tog det man ville ha och fick sedan betala för det.

Sedan åkte vi in till Shibuya i centrala Tokyo där världens näst mest kändaste övergångsställe(efter Abbey Road i London) ligger, en hysteris korsning där övergångsstället även går tvärs över korsningen och det blir grönt för alla fotgängare samtidigt. Här finns även statyn av Hachiko på den plats han väntade förgäves på sin döda husse i nästan tio år.

Vi fortsatte till Yasukuni shintohelgedomen en plats där man tillber japanska soldaters själar. Här fanns också ett museum med föremål från krig i vilka japanska soldater omkommit främst från andra världskriget. Med flera intakta kamikaze flygplan, modeller av fartyg och andra föremål. Då vi låg efter i tidsschemat hade Denis ringt innan så vi blev insläppta i princip vid stängningsdags och hade bara ca 40 minuter på oss i museet.

Dagens guidade del avslutades högst upp i skyskrapan Tokyo Metropolitan Government Building som är 243m hög. För att få åka upp i hissen var det en säkerhetskontroll där man var tvungen att öppna och visa innehållet i sina väskor, vakten kollade bara överst i min väska så jag kunde haft den till hälften fylld av handgranater om jag velat. Bredvid oss visade en japanska upp sin väska och vakten bugade sig ursäktande för att han tittade i hennes väska hon bugade tillbaka av artighet, vakten bugade sig då ännu mer vilket hon svarade på att buga sig djupare och så höll det på… 🙂 Utsikten var fin där uppifrån åt vilket håll man än tittade åt så såg man inte slutet på Tokyo.

Där efter skiljdes vi i mindre grupper, min grupp började med att logga några av cachena i närområdet bla en virtuell cache där vi genast stötte på några av de andra. Efter det fortsatte vi nu en mer lagom grupp på sex personer längs shopping gatorna för att göra Tokyo by night. Vi hamnade snart på en engelsk pub, kanske inte mitt första val när man är i Tokyo men man får ju anpassa sig när man är en grupp. Det blev några öl och trevligt samkväm innan vi kände att det nog var dags för lite käk.

Vi tog oss vidare och hittade en japansk restaurang där vi fick ett bord med en toutchskärm där man skulle göra alla beställningar. Vi var lite tafatta över denna metod. Men vårt valspråk var: ”ingen mins en fegis” så jag hittade en meny för öl där vi beställde oss varsin öl, det fanns en Red rye som lät som det borde vara någon röd ale så det beställde några av oss medan andra tog ljusa öl. När ölen sedan serverades så visade det sig att Red rye tydligen var tomatjuice vilket fick den goda stämningen att explodera i hysteriska skratt. När det sedan gällde att beställa maten var flera tveksamma till att använda skärmen för detta, men vi lyckades tillslut beställa mat. Undertecknad beställde en bricka sushi som föll väl i smaken.

Väl tillbaka vid hotellet övertalade jag mitt sällskap att avsluta med någon öl bland haken i gränderna bakom hotellet som jag hade passerat första dagen. Vi hittade en whiskybar som bara i princip var ett hål i väggen med en bardisk med sju stolar och ett fantastisk whisky utbud. I baren stod en gammal skinntorr japansk gentleman. Vi beställde varsin öl och då fyllde han först glasen med isvatten så dessa skulle kylas ner ordentligt innan han tömde dom och hällde i ölen. Så där blev vi kvar en bra stund till efter läggdags…