Operation Downfall Dag1-Tokyo

Efter att ha gått upp 03:00 och tagit den väntande taxin till Pekings flygplats så landade jag efter ett par timmar i Tokyo.

Beijings flygplats, ganska öde så här tidigt. Ett gigantiskt bygge…

Inte ens kineserna vågar flyga över Nord Korea…

Nu var det dags att möta upp resten av ressällskapet på denna resa, gällde ju bara att lista ut hur jag skulle ta mig in till Tokyo och hotellet från flygplatsen det var inte speciellt många skyltar med latinska bokstäver. Men jag hade fått en beskrivning av resebyrån hur man skulle gå tillväga, men hur jag än följde beskrivningen så hittade jag inte rätt. Vilse, bara att testa den beryktade japanska hjälpsamheten så jag gick fram till en städerska och frågade efter vägen och pekade på mitt papper på numret på den utgång jag skulle till. Hon försökte verkligen förstå men kunde besviket inte hjälpa mig. Strax efter det insåg jag nog att jag förstört hennes dag med en omöjlig uppgift då jag hade kollat på instruktionerna för fel flygplats då det finns två stycken i Tokyo. När jag väl följde rätt instruktion så blev det betydligt enklare, lyckades köpa en biljett och sedan blev det Monorail in mot centrum.

Inte helt lätt att tyda denna tunnelbanekartan….

Jaha? Tecknen ser likadana ut så det ser ut att vara samma linje som går båda turerna….

Ett byte till tunnelbana och en kort promenad var jag framme vid hotellet, tänkte att jag skulle checka in och sedan leta reda på om några av de andra hade kommit. Incheckningstid var från 15:00 och då är det 15:00:00 som gäller i Japan, att jag var där 14:45 bara en kvart innan gjorde inte att det gick att få ett rum redan då. Jag kunde dock lämna min stora resväska så jag gjorde det och gick ut för att äta lunch så länge då det kändes att det var dags.

Hade sett ett litet Sushi hak på väg från tunnelbanan så jag gick dit. Givetvis ingen engelsk meny, men det fanns ju bilder och dom såg ju ut som Sushin hemma i Sverige så jag beställde en tallrik med blandade bitar som såg intressant ut och en öl. Döm om min förvåning då jag först fick in misosoppa och en liten assiett med små bläckfiskar på, inget jag kände igen från menyn. Vet inte om personalen ville testa vad den här västerlänningen gick för eller om det var något som alltid ingick. Nåja det var ju bara att hugga in och bläckfiskarna var riktigt smarriga. Snart kom resten av sushin och den var det absolut inget fel på heller, riktigt bra och välsmakande.

Återvände till hotellet, nu efter kl15 och kunde checka in utan problem. Uppfattningen om Japan som högteknologins framkant fick sig en törn när jag fick en hederlig nyckel till hotellrummet och handfatet i badrummet hade två kranar istället för blandare. Försökte få kontakt med övriga resesällskapet men en del hade inte kommit än eller så var man redan ute på stan och flängde, det var gemensam samling först halv åtta så det var några timmar kvar. Så jag tog en promenad för att logga några cacher men tänkte också spana in det japanska utbudet av öl. Använde Google och googlade upp två spritbutiker i närområdet och hade dom som riktmärke under min promenad.

Toaletten kändes dock lite hightech med lite intressanta knappar och funktioner….

Öl utbudet i spritbutikerna var allt annat än tillfredsställande då båda butikerna enbart sålde saké. Men jag lyckades köpa mig en kaffe efter vägen och logga mina fösta cacher i Japan innan jag återvände till hotellet.

Gränden bakom hotellet, med små restauranger och mindre hotell.

Typisk skylt utanför många hotell, tydligen vanligt att ta in på dagen också. Måna har lång resväg in till jobbet så det kan ju vara ett sätt att veckopendla för dom som jobbar udda tider.

Hittade ett ställe med ett stort utbud av geocaching lådor, stötte dock endast på en av denna typen i fält i Japan.

Pandan ruvade på en cache som var omöjlig för mig att hitta då det var folk överallt.

På hotellet träffade jag min rumskompis Krissedan(Peter), vi beslöt oss för att ta en snabb tur ut till en multicache i närheten som jag gått bet på innan då det var en halvtimme kvar tills den gemensamma samlingen. Med gemensam ansträngning lyckades vi hitta det väl gömda delsteget och kunde således även logga finalen. På vägen kom det ett helt gäng go-carts i trafiken, likt Super Mario kart. Berättade mitt misslyckade försök att hitta lite lokala japanska öl, Peter berättade då att Seven Eleven bredvid hotellet hade gott om öl….

Efter den gemensamma samlingen på hotellet var det gemensam traditionell Japansk middag på en restaurang i närheten. Vi fick börja med att ta av oss skorna och låsa in dom i var sitt litet skåp i garderoben varje skåp var försedd med ett nummer får man förmoda, men det var med Japanska tecken så det gällde att minnas vilket skåp man valt. Givetvis hade restaurangen låga bord i golv nivå, men dom hade ett löneutrymme under så man kunde sitta normalt tack och lov. Nu fick jag tillfälle att bekanta mig med flera från resesällskapet då jag bara kände en handfull sedan tidigare och nu var vi 28st. Vår guide för resan, Dennis presenterade sig närmare. Till middagen var det flera mindre rätter, från sallad, fisk och sedan till huvudrätten(?) som var någon form av kött som tillagades på små gasbrännare vid varje bord. Middagen var utsökt.