Tanken är att dela med mig av de bästa cacherna jag hittat varje månad. Skall försöka få till ett inlägg i månaden i alla fall…

Nu får jag ta årets tre första månader i klump.

Januari Den helt klart bästa var Puzzle cache #1 av ToxyRocker den ligger i Skultorp strax söder om Skövde. Det är en Field Myst, dvs man får ta sig till koordinaterna för att lösa problemet för att komma åt loggboken. Mer än så kan jag inte säga utan att spoila hela upplevelsen. Ni som inte tagit den, se till att göra ett besök. Tycker man att man är dålig på mystar eller inte tagit någon myst alls innan, så är denna ändå inget större problem.

Februari Egentligen var ju eventet Mining Overnight helt klart outstanding. Men jag väljer att hoppa över event och istället väljer jag ut burkar som fortfarande går att logga. Jag var på Rammstein i huvudstaden och såg till att komma upp i god tid så att jag hann logga lite burkar innan. Passade då på att rensa rent på bland annat Skeppsholmen och stötte då på denna kluriga gömma: 127/Skeppsholmen av Fam.S det är inte för inte den har över 140 favoritpoäng. Är du i Stockholm så är denna helt klart värt ett besök.

Mars Återigen är det en gömma av ToxyRocker nu Puzzle cache #2 ytterligare en genialisk cache. Denna tog lite längre tid att lösa och krävde två besök på platsen. Även denna löser man på plats, tålamod och fint väder underlättar. Denna cache ligger i Skövde och måste besökas! Nu ser vi fram emot nästa kluriga gömma från ToxyRocker 🙂

Återkommer i början på Maj med resultatet från april.

Den 17 Juni i fjol utlyste jag den lilla tävlingen att se vem som blev först med att logga 100st av mina cacher. Nu verkade det inte som någon uppmärksammade denna tävlingen förutom challgree som för ett par veckor sedan fick ”spelet” och utstuderat loggade mina cacher. Bla. på en tripp till Västkusten och mina burkar där.
Nu visade det sig att jag inte uppdaterat statistiken så ofta som jag borde då Staffan i linda&staffan (undrar egentligen hur mycket Linda är med?:)) Redan loggade sin 100:de djurets cache den 7:de Februari med en attack på Tomte på vift.

Så grattis till linda&staffan till första platsen även challgree som en god och enträgen 2:a kommer att få ett pris.

Så nu få vi se vem som kommer först till 200….

ojojoj… Var skall man börja…? Missade förra eventet då jag var inbokad på annat, så nu när detta släpptes och jag fick tips om det snabbt(Tack Hasse!) så bokade jag upp mig direkt, även om jag visste att jag egentligen var uppbokad på annat även denna gång. Planen var nämligen att gå på Rammstein med fru och vänner på fredagen och sen ha en trevlig helg i huvudstaden med frun utan barn, något som vi båda sett fram emot.
Släppte bomben hemma att det skulle bli en liten krock, insåg då också att det i princip var omöjligt att hinna ta sig från Stockholm efter konserten på fredagen till Gruvan på utsatt tid. Räknade kallt med att eventuellt även ställa in deltagandet på konserten till förmån för eventet.

Lyckligtvis visade det sig att event hosten him self även han skulle till Rammstein och således kunde i alla fall en liten del av helgens arrangemang med frun räddas, även om jag ändå hamnade rejält på minus i med mitt val av prioritering.

Sagt och gjort efter en helt fantastisk konsert så bar det av hem till Geotectives för några få timmars sömn innan det var dags att dra vidare till eventet.

Lördagens strapatser ner i gruvan med den fantastiska guiden Niklas gjorde att jag gick med ett ständigt brett leende och svävade fram över sten och klippblock som på moln. Vi klättrade och firade oss ner till -80m nivån och kunde där njuta av gott kaffe i värme rummet.

Gruvan var fantastisk stor med gångar och schakt både hit och dit. Tror jag åkte linbanan minst fem gånger, den var skit kul och det var en utmaning varje gång att ta sig ner från pelaren utan att trilla i plurret!
Mycket spännande var vår egna guidelös utflykter tillsammans av Lillfiluren, PappaD och ett flertal andra. Då vi hittade långa omvägar att gå för att komma tillbaka till basecampen. Även turen med guiden Emma då vi var ett litet gäng som tog oss fram och firade oss ner i en tappficka, repet var helt tjockt av is som vi fick slå sönder innan vi kunde ta oss ner och vidare. Här visade det sig att dom dyrare och mer avancerade firnings bromsarna inte dög mycket till utan det var mer enkla grejer som gällde om man ville ta sig ner.

Maten smakade fint i Indysalen och efter den så var det projektet att fira ner sig från bordet, vi tvingade vår guide att bula fästpunkter sent på kvällen och när kl närmade sig sovdags så kunde vi äntligen fira oss ner från denna vackra plats.

Sömnen var väl sådär, sov i kanske fyra timmar innan kölden satte in och höll mig sporadiskt vaken ända till morgonen. Men väl på morgonen så smet jag Och MCDude bort till värme rummet vid dykplatsen och fick oss lite varmt att dricka för att värma upp våra frusna kroppar. Väl där stöter vi på en av guiderna som tipsade om att det var bra med dubbla sovsäckar, den infon kunde man gärna fått lite tidigare…

Söndagen bjöd inte på så mycket, hann fira ner mig en gång till från det nya repet i Indysalen men sen blev det inte mycket mer än att släppa upp packningen och sen ta sig hemåt. Blev drygt 1200st trappsteg avverkade inför hemfärden…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Foto: CrilleC och Jakob Heinemann

Hade några caching mål för 2011 och lyckades nog inte uppfylla något av dom.

Dom jag hadde var:

  • Nå Caching Karma 3.0 (Blev 2.8)
  • Logga minst 1000 cacher (Blev 912)
  • Logga ett nytt land (nope)

Nya mål för i år:

  • Nå karma 4.0
  • Logga minst 1000st
  • Fylla D/T matrisen (4st kvar)
  • Logga bättre cacher/bli av med fler fav poäng (har 40st kvar)
  • Logga cacher i Skaraborg som är Publicerade före jag började cacha(64st kvar)

Det blev en tur i Borås området ihop med preben från Falköping. Hade sett ut ett gäng cacher och 17st av dom loggade vi utan en enda DNF.

Vi började med en liten uppmjukning med en cache som heter Pulkabacken vilket visade sig vara en T4, burken satt högt upp i en stor gran. Inte vilken kran som helst utan i princip alla grena växte med en 60º lutning neråt vilket gjorde det svår klättrat dessutom var grenarna blöta så man fick klamra fast sig ordentligt. Vi tog ett par till i närområdet och kunde konstatera att vi loggat tre regular i rad, det hör inte till vanligheterna!

Vi passade också på att logga två stycken Challenge cacher, den ena så skulle man ha loggat minst 1000st cacher i ett annat län än i det man bor i och i den andra så skulle man ha loggat burkar av mer än 1000 olika utläggare. Jag har klarat kravet för båda.

Vi kom till ett modellflygfält och cachen Kråklanda där vi fick leta en stund innan vi lästa att det var en T5:a, då hittades cachen lätt i en holk ett par meter upp i ett träd. Det var bara att hala ut teleskopstegen och så kunde vi snart sätta våra signaturer i loggboken.

Vidare bar det av till Svedjetorpet en cache från 2006. En bom spärrade vägen så det fick bli en promenad i det fina vädret bort till cachen. Av själva torpet fanns inte mycket kvar, bara jordkällaren stod kvar och det är där cachen är gömd. Jordkällaren var väldigt fint byggd med staplade och kilade stenar utan något murbruk alls. Ett riktigt mästerverk! Det är sådana här platser man vill hitta när man cachar, tyvärr får den alldeles för få besök många drar sig för att behöva promenera en dryg kilometer vilket är synd. Det känns som i överlag så är cacher från 2006 och tidigare mycket mer intressanta och håller en högre standard i vad det är som visas upp. Lite kan det ha att göra med att nu är ”alla” bra ställen redan upptagna, men även att det gått mer åt kvantitet än kvalitet. Vilket är lite olyckligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sedan satte vi tänderna i en serie cacher i Hårsås skogen. Vi startade med Tjärnen vilket är en cache som är placerad mitt i en skogstjärn. Tanken är väl egentligen att man skall kunna se cachen från land, men nu var det så mycket vatten i tjärnen plus att det låg en tunn isskorpa på vilket gjorde att det inte gick att se var cachen var någonstans.  Efter att ha konstaterat fakta så drog jag på mig vadarbyxorna och vadade ut i det mer än kalla vattnet. Jag fick slå sönder isen framför mig och eftersom det höll på att skymma lyste jag med ficklampan fram och tillbaka för att se om jag kunde hitta burken.

Efter mycket vadande fram och tillbaka så kunde burken hittas och loggas.

Nästa utmaning blev Stenen som är ett par gigantiska flyttblock, givetvis så skall man upp på den största och högsta stenen. Med hjälp av teleskopstegen så gick det att ta sig upp på stenen men utmaningen slutade inte där utan burken visade sig vara mer svårfångad än så… Men efter att ha jagat upp burken från sitt gömställe och plitat dit våra loggar så kunde vi återsamlas på fastmark igen och det var skönt!

Nu var det rejält mörkt i skogen och det passade bra för nästa cache var ett refelxspår som tog oss runt i terrängen både högt och lågt. Det blev en rejäl promenad över stock och sten, men sedan kunde burken plockas fram och loggas.

Sedan gav vi oss på multin Jakt där man skulle ta sig från jakttorn till jakttorn och varje steg var minst en km bort. Så efter ett par steg tröttnade vi och gav oss på Multin Grottan istället då den verkade vara mer spännande. Den avslutades med lite härlig grottkrypning bland lera och spindlar. Så efter en lyckad logg där så återupptog vi jakten på jakt finalen, efter ytterligare ett antal jakttorn så tyckte vi oss känna till vägarna i området då vi på flera sträckor kört inte bara en eller två gånger utan snarare fem eller sex… Lite som Klyftamoon… 😉 Tillslut var vi äntligen framme vid finalen på jakt multin och kunde sätta oss ner och räkna fram vart finalen på hela serien var placerad.

Finalen kunde sen loggas efter lite letande och vi åkte nöjda men hungriga till en Pizzeria i Gånghester och avnjuta vårt otium med välsmakande Pizza, innan det var dags att återvända hemåt en timma senare än planerat.

http://coord.info/GCRX3W

Jag har länge hört talas om denna mytomspunna cache, ja kanske inte cachen i sig utan snarare stället där cachen ligger. Tyvärr han cachen arkiveras och stället bommades igen innan jag började cacha. Cachen har varit arkiverad i nästan fyra år. Jag har länge tänkt att ta mig dit för att undersöka om det ändå inte fanns någon väg in. Men det har aldrig blivit av.

Men i måndags så var jag i närheten och hade ett par minuter över innan svärfadern skulle hämtas så jag passade på att ta mig dit.  Hade inte stället i gpsn, men gick på känn och vad jag mindes sen innan. Och det blev fullträff, hittade fram nästan direkt. Såg då också direkt att det var en väg in som var öppen.

Hade ju inte tid eller utrustning att ta mig in då, men genast började adrenalinet rinna till och hjärnan gå på högvarv. Då ingen annan tycktes ha uppmärksammat detta, då det fortfarande inte dykt upp någon note eller logg på cachesidan.

Tog kontakt med Cardesjö och vi bestämde oss för att göra ett besök redan dagen därpå. Lastade bilen full med utrustning och gav oss iväg till Skövde på kvällen. Hittade en bra parkering och tog med oss klätterutrustning, stege och ficklampor.

Väl framme så visade det sig att stegen räckte en bra bit, men för att vara på den säkra sidan och för att ta oss ner på insidan så använde vi lite av klätterutrustningen.

Cardesjö tittar uppför ytterligare en stege. I bakgrunden syns fläktarna som skulle dra ut avgaser från diesellok från tunneln som ligger på våningen nedanför.

Blindhålet i frisklufts schaktet är helt vattenfyllt. Blindhålets funktion är vid en kärnvapen smäll leda ner tryckvågen i blindhålet där den tvingas vända upp mot markytan i stället för att tryckas ner i skyddsrummet.

Vattnet inbjudande klart, men tyvärr iskallt.

Högst uppe i frisklufts schaktet, en smal avsatts sen är det ett antal meter ner till det vattenfyllda blindhålet.

Ramlar man ner, så klarar man sig nog om man inte slår i huvudet på vägen ner…

Vid ingången till tågtunneln. Den stenfyllda skjutporten syns i bakgrunden.

När vi väl tagit oss igenom komplexet och tagit oss ända upp så var det inte speciellt svårt att hitta cachen. Dock var det en smal avsats som man skulle balansera ut på bredvid det djupa luft schaktet.

Det var en härlig känsla att bläddra upp loggboken och se att ingen hade signerat i loggboken på nästan fyra år.

Vi plitade ner våra loggar och återvände ner i underjorden…

Sen var det bara att ta sig ut, eller…? Kan säga att det var det mest adrenalin höjande på hela äventyret att ta sig ut…

Graffiti  http://coord.info/GC2NK7M

Satte mig en snabbis framför datorn och såg att denna hade kommit ut, snabbt i med gpsn i datorn och ladda över gpxn.
Rusade förbi frun i köket med en fråga om att få ta en snabb tur, fick godkänt på detta och for i väg i träskorna(ingen tid till att snöra på något annat)

Jag gjorde ett försök för ett tag sedan att lägga ut en cache i trädet bredvid konstverket men blev då nekad av rewiverna pga. att det var någon annan som hade paxat platsen. Åkte då givetvis och plockade in min burk och tittade om jag kunde hitta den andra burken om den nu redan fanns på plats. Men kunde inte hitta någon.

Misstänkte att det var just Lorden som hade paxat platsen och att han ev skulle släppa cachen i samband med något av hans Stammtisch event, så när jag åkte till det senaste i Klyftamon så var jag bara tvungen att svänga förbi här och göra ett försök, men kammade då noll.

Men nu fick jag ändå möjlighet att kunna vara först att logga denna, såg det blev en rivstart hemifrån och stereon på hög volym…. satans det var visst KSMB, vart var nu FTF-jakts skivan? Någonstans i handskfacket… Med ett öga på vägen och en fumlande hand så kunde jag snart byta skiva och höja volymen ytterligare för att komma i stämning.

På vägen så zoomade jag in på gpsn och såg var burken låg placerad, attans vad elakt! Kunde iof vara ännu värre.. Har ända sen dom gjort ordning här funderat på om man kunde lägga en burk där, och det kan man tydligen…

Väl framme så var det inte alls så öde som det varit vi mina tidigare besök här. Men det var bara att ta tjuren vid hornen och lossas som det regnade när jag stegade fram mot gömman. Det underlättade lite att det är spegelglas vid kontoren så att jag såg inte så tydligt hur många som satt där innanför. Troligen såg dom dock mig väldigt tydligt.

Cacheägaren fick sen detta mail från VDn på företaget, där cachen är placerad precis utan för kontorens glasfasad:

Hej ,

Kulkul.

Var det du som placerade den och när???

Lite kul för en av grabbarna på teknik kom upp o berättade att det var en långhårig kille som kröp under bryggan där ute. Anders som han heter undrade om det var ett attentatsförsök…….
Så kan det bli eller Så det kan bli

Vilket fantastisk cache!

På semester på Gotland med familjen, vilket innebär att man får åka förbi en massa cacher utan att stanna. Det gäller då att hitta russinen i kakan, så jag letade upp alla cacher på Gotland med många favorit poäng och då kom denna upp som en av de främsta. Gjorde då klart för familjen att denna cache var en av dom jag bara måste få logga!

Efter att ha tillbringat dagen på norra Gotland och hela eftermiddagen på Fårö så var det dags att ta sig hemåt, men först skulle denna cachen loggas! Det var tur att jag tidigt gjort klart behovet av en logg här för klockan hann bli nio på kvällen innan vi kom fram.

Jag och E gjorde ett snabbt besök innanför stängslet och jag hann tänka att denna verkar gå lite väl lätt. Men snart så insåg jag att man inte kom vidare utan utrustning denna vägen och den utrustningen hade jag inte med mig, den får helt enkelt inte plats i bilen under en familjesemester…..

Det var bara att återvända till bilen och dra på sig badbyxor och badskor. E avstod från att följa med och valde att följa äventyret på håll.

Stället var helt folktomt denna sena timme och det höll som bäst på att skymma så stämningen var härligt mystisk och lite skrämmande… Jag hittade en stig ner till vattnet och kunde konstatera att det var lite svårt att se hur djupt det var denna sena timme. Men eftersom det fanns en burk som hägrade så dröjde det inte länge förrän jag var i vattnet med en penna i mungipan.

Vattnet var varmt och skönt och det tog inte lång tid att simma till ingången till detta ”Skrämmande” ställe. Simmade in utan att tveka(burk, burk, burk…) När jag kom in var det nästan lite väl mörkt, ångrade lite att jag inte tagit med en ficklampa och tänkte att familjen blir nog inte glad om jag famlar runt här i mörkret i evigheter… Men döm om min förvåning då jag hittar burken på första bästa ställe, hann leta i typ 5sek.

Nu var det bara att skaka och blåsa sig så torr att man kunde logga, verkade sen nästan lite onödigt då loggen redan var blöt. Men plitade ner min signatur så gott det gick.

Kikade runt någon minut och sen var det bara att ta sig ner i vattnet igen. Kunde då konstatera att öppningen såg lite mysko ut, känns inte direkt som man kunnat köra in här med båt. Tanken slog mig inte då utan nu när jag skriver detta att när byggnaden var i bruk så kanske det inte fanns något vatten här…

Simmade ut och kunde snart ta mig i land med ett mycket brett flin i ansiktet. Skall man ta en cache på Gotland så är det DENNA man skall ta!!!!

 

Måste tacka cacheägaren för att jag fick möjligheten att uppleva detta äventyr, tycker synd om dom som ”fuskat” och inte simmat. Att vara här under mörkrets inbrott förhöjer upplevelsen också skulle jag vilja påstå.

Nu skall jag bara leta reda på boken och läsa den också!

 

Dagen till ära så skulle det rensas upp i burkträsket runt Vristulven. Då det var dryga hundratalet burkar kvar ologgade så tyckte jag det var bättre att ta cykeln runt för att inte slita så mycket på bil och miljö och istället få lite god motion så att man kunde döda lite av sommarens öl-kalorier.
Har tittat på denna serie ett tag och tänkt att ta tag i ”problemet” länge, men nu blev det dags när familjen gjorde annat så kunde jag dra ut på burkletar stråt.

Ville ju gärna ha lite sällskap då familjen (o)vänligen och bestämt avböjde att följa med, så jag surfade ut på det stora internätet och frågade om någon ville göra mig sällskap. Rizzler antog utmaningen och vi(läs jag) bestämde att starta dagen 4:30 för att hinna runt till alla burkar. En snabb överslagsräkning innan gjorde klart att det skulle ta drygt 16 timmar om man cyklade i 10km/h och varje burk tog fem minuter att logga, utan stopp för mat, dryck och andra behov…

Tidig morgon startade vi från KMA001 för att ta serien i ordning plus ett tiotal andra som låg spridda efter vägen. I sann demokratisk anda så turades vi om att hitta burkarna. A-slingan gick ganska smidigt att ta sig igenom, vi hittade alla burkarna utom en som vi fick ta en livlina till innan vi hittade den. Det tog nog ca 2 timmar att ta sig igenom denna första slinga.

Precis när vi var klara med A-slingan small Rizzlers bakhjul, det var en rejäl punktering. Men som tur var hade jag med mig bot mot det så det blev snabbt lagat och medan limmet torkade avnjöt vi lite frukost vid vägkanten. Innan vi pumpade upp däcket och fortsatte våran färd. Dock så gav däcket upp igen vid Ringvälten och Rizzler fick bryta. Jag fick fortsätta själv med naturen som sällskap.

Vid Katorpalia nya stötte jag på Eloserik som var på väg ut för att rasta hunden. Det blev en trevlig liten pratstund innan jag trampade vidare. Fick ringa Erik några gånger för en extra hint och döm om min förvåning när han själv ringde för att få en hint för att hitta en av sina egna cacher som jag loggat under morgonen Kunde tyvärr inte hjälpa honom så mycket som han hjälpt mig innan.

Det bjöds på många olika varianter på gömmor, en hel del riktigt bra! En del var lite väl bra gömda så jag fick utnyttja några livlinor för kunna locka fram burkarna ur sina gömslen. Och en del ville inte titta fram alls . På många ställen syntes det väl trampade stigar fram till gömmorna och på en del ställen där hinten antydde ”stubbe” verkar det som en del använt stubbfräs för att leta efter burken

Dagen erbjöd en rejäl naturupplevelse då det är en vacker natur runt Vristulven med varierad skog och lite små sjöar. En del djur tittade fram också, jag fick se grävling, ekorre och hare. Ja och förstås även vackra fjärilar och trollsländor och de som mindre uppskattade var myror, fästingar, getingar, humlor, flugor och horder av blodtörstiga myggor.

Under dagen avnjöts matsäcken som bestod av en påse gamla bullar som hittades längst inne i frysen, fyra äggmackor, två dito ost, två bananer, ett äpple, en kexchoklad och ett par liter vatten. Dessutom så inmundigades det i farten vad naturen kunde erbjuda så som smultron, hallon och blåbär.

Dagens resultat blev 126 st hittade burkar och 6st som inte ville hittas idag, turen tog ca: 17timmar och totalt cyklade och gick jag drygt 64km. Jag var lite mör i benen när dagen var till ända men mycket nöjd med dagen som helhet.

Får återkomma för att ”döda” blågubbar och ta en del finaler som jag inte get mig på. Finns ju några kluriga mystar i området också som man borde ta sig tid till att lösa, får se när det blir tid för detta.

Tack för alla fina cacher!!! Och alla som vill ha en oförglömlig caching upplevelse, Ta denna trail by Bike!

En surrealistisk upplevelse, tog mig hit efter sista jobbpasset innan semestern.

Lite lava landskap över det hela.

Lite spöklik känsla…

….

Ser nästan ut som en lava flod vält fram.

Kvarglömt snöröjnings fordon. 🙂

Vägen tillbaka till bilen…