Efter intagandet av japansk frukost på hotellet var det dagas att åka vidare med Shinkansen. Med byte till lokaltåg i Mihara, tror det var här vår guide fällde kommentaren som var lite som ett signum för resan. När vi kliver av Shinkansen så vet vi sedan innan att vi skall byta till lokaltåg men ingen annan information har vi fått innan vi kliver ut på perrongen. Guiden tittar snabbt på skärmen med tidtabellen på och säger att vi skall byta plattform och ta trapporna över till nästa perrong men ”Det är gott om tid mina vänner”. Skönt hinner jag tänka och funderar på om jag hinner på toaletten eller om jag skall köpa kaffe på stationen innan guiden fortsätter: ”det är gott om tid, vårat tåg går inte förrän om fyra minuter…” Så det blev varken toalett eller kaffe…

Japansk frukost
Söta yoghurtförpackningar
Shinkasen
På väg igen.
Reklam

Efter tåget blev det byte till färja för att ta oss ut till ön Ōkunoshima även känd som Rabbit Island(Kanin ön). Under kriget hade japanerna här en av sina största anläggningar för att producera giftgas. När Japan kapitulerade förstörde amerikanerna anläggningen och dom försökskaniner man använt släpptes ut vind för våg, och utan naturliga fiender på ön har dessa förökat sig fritt och nu är hela ön full av kaniner som blivit mer än tama då turister matar dom.

På färjan

Idag var det en riktigt varm dag så det var ingen direkt fart på kaninerna då dom låg mest och flämtade i skuggan.

Gott om kaniner
Det gällde att se upp vad man satte fötterna.

Precis vid hamnen hittade vi ett litet skyddsrum från kriget, det var visserligen uppskyltat men det såg ut att ha lämnats att förfalla. Några fladdermöss hittade vi där inne i alla fall. Sedan besökte vi det lilla museet som handlade om giftgasproduktionen här, det fanns diverse utrustning och olika former av bomber/granater för giftgas. Man hade tillverkning av senapsgas och tårgas, många av dom som arbetade här visste inte vad det var för tillverkning och även om arbetarna hade skydd så blev många exponerade och sjuka.

Batman

Efter det upplyftande besöket på museet var det dags för lunch. Vi hade köpt med oss matlådor från järnvägsstationen som vi nu försökte hitta skugga för att förtära maten i. Vi hittade några rangliga fikabord där vi kunde inta maten mitt emot museet.

Klart godkänd lunchlåda.

Efter lunchen hade vi några timmar där vi själva kunde utforska ön i egen takt. Då det fanns åtta stycken geocacher på ön var dessa det självklara målet ihop med ruinerna av det som fanns kvar av giftgasfabriken.
Okunoshima Lighthouse(大久野島灯台) var den första cachen, det var avspärrat att ta sig fram till själva fyren, men cachen låg ute vid stigen och kunde loggas utan problem i sällskap med några av öns kaniner.

Stranden
Cache loggning

Det blev en svettig vandring runt ön i värmen då solen stekte på bra. Vi passerade ett hotell på ön där det nog gick på lågvarv innan semester säsongen då både pool och tennisbanor nästan kändes som UE-objekt.

Djungelstigar
Öde vid bassängen i denna maj söndag.
Game, set, match….

Remains of toxic gas storage (毒ガス保管庫跡) här fanns rester av där man förvarat den färdiga giftgasen.

Förvaring av giftgas

Vi fortsatte upp på berget på mitten av ön som bjöd på en fantastisk utsikt över området. Det var egentligen avspärrat för att ta sig upp till toppen, men vi låtsades inte om avspärrningsbanden. Här på toppen fanns även rester av ett kanonbatteri som man byggde redan under Rysk-Japanska kriget(1904-05). Här fanns det cacher gömda i platserna för det olika batterierna. Ruin of southern battery, Remains of middle battery (中部砲台跡) och Remains of northern battery (北部砲台跡).

Cache loggning vid ena batteriet.
Batteriplatsen.
Inne i logementen.
Utsidan

På ön står även Japans högsta kraftledningstorn(226m) .

Uppför
Nog bra utsikt om man klättrar upp
Risk att bli ängel om man klättrar i masten.

När vi sedan skulle ta oss ner på andra sidan berget förstod vi varför toppen varit avspärrad här hade hela vägen rasat ner efter bergssidan. Det fanns en smal kant att balansera på som såg ut att hålla, så vi skickade först över den kraftigaste i sällskapet för att kolla bärigheten innan vi övriga balanserade över en och en.

Avspärrat
Här var vägen borta.
Mer kaniner

Sista cachen var Remains of electric power plant (発電所跡) det var bara byggnadens skal som var kvar av kraftverket, men det var mycket effektfullt. Lyckades hitta en smal trappa av okänd bärighet som tog mig till 2:a våningen.

Vattenreservoar
Kraftverket
Insidan
Från övervåningen.
En japansk sandwich glass.

Efter ett par timmar i lyckorus på ön var vi ett ganska mört gäng som äntrade färjan tillbaka till fastlandet. Sedan blev det en kort tågresa till nästa lilla stad där vi skulle bli upphämtade av buss för att åka till dagens hotell. När vi hoppade av tåget var vi snabba med att logga den cache som fanns där. Busschauffören hörde av sig till vår guide och meddelade att hon tyvärr var 30minuter sen, inga sura miner i vårat gäng det innebar att vi hann med och logga två cacher till i denna sömniga lilla småstad(det var söndag) .

Cache loggning.

Väl på hotellet som var ett ryokan(typ japanskt spa) så var det gemensam middag strax efter incheckning. Alla hade svidat om till dom kimonos som vi blivit tilldelade. Middagen var utsökt med den ena rätten som avlöste den andra med små bläckfiskar, fisk av olika slag, kött och sist soppa innan efterrätten.

Ombytt
Standard i alla japanska hotellrum, om det skulle bli jordbävning….
Middag

Kvällen avslutades i bad avdelningen där vatten från heta källor leddes in i olika kar och små bassänger. Först skulle man tvätta sig noggrant detta gjorde man sittande på en pall i ett bås och japanerna var mycket noggranna och satt väldigt länge och tvättade sig. Sedan var det bara att glida ner i dom olika kar och bassänger som fanns den ena varmare än den andra och någon riktigt iskall. Vilket var riktigt skönt efter dagens strapatser.

Dagens förflyttning.